Idag är jag seg, och trött och ännu mer trött. Har precis kommit hem från jobb och dök direkt ner i sängen. Är det såhär hela livet ska vara? Äta jobba äta sova, äta jobba äta sova. Var nere och kikade på lite olika gym efter jobbet, måste komma igång och träna igen så jag kan få lite energi (och lite snyggare rumpa) men alltså, jag kommer aldrig ha råd! Det kostar runt 600-700 i månaden..... Så då får jag väl va en liten chubbyy girl istället, för känner jag mig själv rätt så kommer det här med att jag ska ut och springa aldrig hända.. :( Känner mig så uttittad varenda gång jag är ute och springer (nu låter det som att det är något jag gör ofta, låt er inte luras, har hänt vid sällsynta tillfällen) det är verkligen som att alla tittar och bara tänker "shit vad håller hon på med, försöker hon vara ute och springa? hahaha" Typ så...

Happiness is not a destination. It is a mood. It is not permanent. It comes and it goes and if people thougt that way maybe people would find happiness more often.